2013-01-07
09:13:49
Resfeber...
Sover hemma hos föräldrarna. Vaknar på morgonen och hittar min kofta som mamma lånat i köket. Den luktar mamma - jättemycket. *domedagsmusik*
DUNDUNDUNDUN... DDUUUUUUAAAAOOHH!
Pannan skrynklar ihop sig, magen med och jag får snyftskakande andning.
Jag smyger in och tittar på Tova och Simon som ligger och sover. Pussar dom i pannorna och den lilla stormen i magen blåser till igen.
Och plötsligt är det som att jag kommer på något.
Alltså...
Jag ska åka bort i SJU månader. SJU månader. DET ÄR JU JÄTTELÄNGE!! Hur 17 ska jag klara mig utan min familj i sju månader?????
I Lördags var det på dagen fyra veckor tills vi åker. Det liksom klippte till i huvudet på mig. DÄR, kom min resfeber. Sista veckan kommer jag inte kunna äta.
MEN!
Var på jobbet och insåg att jag nu kan säga till mina kollegor att: "Jag jobbar i nääästan fyra veckor till, sen har jag SEMESTER i SJU månader" AND THAT'S AWESOME!!
Jag är som hon i TRASSEL. Känslostormarna från helvetet.
åååh <3<3 men FYY vad bra ni kommer ha det!!!!!!
Finaste Vicksibo! Vill skriva massa peppande saker, men börjar också få lite panik. Har inte riktigt slagit mig helt och hållet än, kommer nog inte göra det förrän efter ni varit borta en månad ungefär. MEN! Tiden går fort när man själv är iväg och äventyrar, blir värre för oss :) BAH DET KOMMER BLI SÅ AWESOME!!