Johns och Vickys resa

Kära Asien. Den 2:a februari i år satte vi oss på ett plan, för att tjugo timmar senare snubbla ut på den okända mark som var Du.

En snabbgenomgång, Wzooom:
Vi började med en vecka i Hong Kong. Sedan åkte vi vidare genom södra delen av Kina (Guilin och Nanning) för att därifrån träda över gränsen till Vietnam. Efter att ha färdats längst östra kusten i Vietnam tog vi en båt över till Kambodja och Phnom Penh. Från Phnom Penh till Siem Reap och därifrån till Luang Prabang i Laos. Med hjälp av en natt i Vientiene, Laos huvudstad, tog vi tåget till Backpacker-meckat Bangkok och från Bangkok drog färden vidare mot Malaysia med ett två veckors stopp på Koh Phangan. Efter en paradistid på Perhentian Kecil i Malaysia, gick färden till Cameron Highlands te- och jordsgubbsodlingar och med en buss därifrån tog vi oss till storstaden Kuala Lumpur. Spännande djurliv möttes vi av efter att ha flugit till Kuching i Malaysiska Borneo och via Kuala Lumpur tog vi oss sedan vidare till Padang på Sumatra. Lite drygt tre fantastiska veckor spenderades på Bali och Giliöarna utanför Lombok i Indonesien, varpå vi begav oss mot Donsol i Filippinerna för att misslyckas med att få se valhajar. Palawans Puerto Princesa och El Nido var vårt uppehälle innan vi tog oss till Cebu och Bohol. Det hela avslutades med två nätter till i Hong Kong. Och så var vår vistelse hos Dig, Asien, slut. För den här gången

Åh du har lärt oss så mycket Asien, ska du veta. Om vad som är bra och dåligt, roligt och äckligt, vackert och hemskt. Så vi bestämde oss för att slå ihop en sorts lista i din ära. Om vad som var just bra och dåligt, roligt och äckligt, vackert och hemskt. Här kommer den:

Vi kommer sakna dina fantastiska stränder, med vit sand och krispigt blått vatten.
Vi kommer inte sakna solvarma soptunnor som hade behövts rensas för sisådär tre och halvt år sedan.
Vi kommer sakna att baska i solen, när det är okej att det är varmt för man kan bada i det underbara havet.
Vi kommer inte sakna att vrida och vända oss i värmeplågor i ett fläktrum man tog för att det var billigt, när mellanskillnaden för att bo med aircondition egentligen kostar lika mycket som ett mjölkpaket.
Vi kommer sakna att ha ett hemligt språk, när vi kan säga vad vi vill och ingen förstår.
Vi kommer inte sakna de där stunderna när man, efter att ha sagt "I'm sorry, I don't understand" fem gånger, fortfarande tycker att den 125 cm långa tanten säger "Chiiieöööääärhööögii!?!?!?!?"
Vi kommer sakna att köpa fantastiskt billig och spännande, okänd mat, som lagas på beställning och har en kryddsättning som inte ens alla kryddor i Sverige tillsammans kan matcha.
Vi kommer inte sakna att med vrålande magar gissa vad Kinahk ma Goresh betyder i den svampluktande halvutsuddade menyn på en gatukök av korslagda plåtskivor, för att sedan förstå att det är någon form av ox-genitalier kokta i ankspott med friterade snigeltänder. Och det finns inte ett enda McDonalds i närheten.
Vi kommer sakna att möta enormt trevliga människor som vill veta mer om en och blir glada bara av att få ett svar på sitt ropade "Hello", som engagerar sig för att man ska få ut det allra bästa av landet som just De lever i.
Vi kommer inte sakna att behöva morra med blottade tänder för att inte ett halvt dussin kinesiska kvinnor ska smita framför i kön till matsället/Check-in countern/biokön/busskön etc etc.
Vi kommer sakna hur så mycket är SÅ. OFANTLIGT. BILLIGT.
Vi kommer INTE sakna allt spottande, rapande, fantastiskt intensivt pillande i näsan, slemmiga harklingar och hostningar som alltid ter sig hända rakt i ansiktet på en.
Vi kommer sakna Ayam Goreng Kecap från Indonesien, Massaman Curry från Thailand, Färskkokta vårrullar och White Rose från Vietnam, Beef Paprik från Ewans på Perhentian, Tom Yamsoppa från alla ställen vi ätit det på, Chicken Adobo och Teriyaki Boy i Filippinerna, Angkor-öl i Kambodja.
Vi kommer inte att sakna DURIAN.
Vi kommer heller inte att sakna att inte hitta nåt ätbart utom snabbnudlar, pannkakskonsistens biff och vadärmatochvadärannat geggor med konstiga namn. Att beställa kyckling och få en matsked kött, fjorton kilo brosk och ben. Guidade turer med en lunchbuffé betående av någon grå pfffffttt och en fiskluktande slemmig gegga med några avlånga gräsiknande växter i.
Vi kommer sakna känslan av att plötsligt hitta ett ställe med riktigt goda pizzor/ett McD/ett Burger King efter att ha rest i åtta timmar och ätit kakor til frukost och lunch för att all mat har skrikit magsjukaaaa i falsett ungefär.
Vi kommer inte sakna att köpa chips, och i efterhand märka att de har teriyakibiff/seafood/ostvinäger eller tandkrämssmak (obs - detta är inte ett skämt, tandkrämssmak FINNS).
Vi kommer sakna att dyka med ett fantastiskt djurliv, svajande alger och fiskar i de mest makalösa färger och former. Att snorkla och se både sköldpaddor och ormar och hajar och stingrockor. Att vara utpumpad på kvällen för att man har spenderat timmar under ytan och sett en värld som aldrig slutar fascinera.
Vi kommer inte sakna att se sjuåriga små pojkar och flickor sova i den enda tröjan de äger på en kartongbit på gatan.
Vi kommer heller inte att sakna att se fantastiskt söta men skabbiga hundar, med bara hälften av pälsen kvar, inte kunna gå längre än tre meter i taget för att klådan är så intensiv.
Vi kommer dock verkligen att sakna när varje dag är fullspäckad med upplevelser, när man lär sig och utvecklas och prövas hela tiden.

Du har lärt oss så mycket Asien. Så här kommer en till liten lista. Om vad vi lärt oss. Eller vad MAN lär sig kanske.
- Det kan låta fördomsfullt, men kineser TRÄNGS.
- En miljon i Vietnam är nästan inga pengar. Inte en miljon i Indonesien heller.
- Jag säger det igen - det finns tydligen CHIPS med TANDKRÄMSSMAK!?
- Om man vill (om man VILL) kan man äta allt. Tydligen.
- Sverige ÄR. SÅ. RENT!
- Om man håller i sig i dörrhandtaget så går det att hänga över och därav kissa i även de äckligaste av toaletter. Ifall det finns ett dörrhandtag. Ifall det finns en dörr. Ifall det finns en toalett. I fall det finns en… neh.
- Man behöver inte prylar för att vara lycklig.
- Det går inte att inte låtsas om mögel i ett rum. För det luktar. Åh det luktar.
- Är det för varmt när man ska sova. Då kan man inte sova. Då kan man bara svettas.
De flesta asiater är så himla glada! Den blyge tystsvensken har verkligen något att lära där. De lägger tid på familj och vänner. Umgänge. Jävligt viktigt ju!
Svensk mjölk är bäst. Burkmjölk är… fel.
Asiater äter ungefär lika mycket socker som vi svenskar äter salt. Och deeeeet är inte lite det.
Ät inte musslor om du inte är helt säker på att dom är schyssta. Om du inte tänder på att ha jordens magknip och räserbajs såklart.
Om du tror att du gillar stark mat, testa Massaman Curry "Thai-spicy". Du fattar ganska snart att du hade fel.
Många asiater har supergulliga svar på frågor. Du frågar "Do you have …?" Dom svarar "Have" med en nickning. Du frågar "Can I ….?" Dom svarar "Can". Så himla fint!
Trodde du att en moppe kan ta typ två personer? Duu… en moppe kan ta tre personer med respektive barn, en halv second hand butik, tre hönor och en segelbåt. Så det så.
Allt blir liksom lite trevligare om man sjunger. Man behöver inte sjunga bra, men man ska sjunga mycket. Mycket!! I alla fall om du frågar en filippinare.
De här otagliga skärmbakgrunderna på datorerna med en skitvit strand och glittrande blått vatten, en ensam palm som vajar i vinden och en gnistrande sköldpadda som glider omkring i vattnet, alla dessa vykort man kan köpa med en regnskogsbeslöjad klippa framför en turkos lagun, ett mangroveträd med en riktigt konstig apa chillandes på en gren - en gren som nattetid förvandlas till ett myller av glimrande eldflugor. Asså… Det finns faktiskt. På riktigt. Och det är ju faktiskt helt jävla magiskt.
Bara för att förtydliga. ASSÅ DET FINNS PÅ RIKTIGT! Det är sådär fint, och ÄNNU finare, PÅ RIKTIGT!!!!!

Våra fyra månader i Asien är över, och när detta kommer upp på bloggen har vi faktiskt börjat närma oss hela två veckor i Australien också. Vi har fått uppleva så himla mycket, lära oss så mycket, gått igenom prövningar av alla de slag och kommit ut helskinnade på andra sidan - en helt fantastisk upplevelse rikare.

Tack Asien. Tack som fan verkligen!