Johns och Vickys resa

Ah Gili Trawangan! En paradisö med gnistrande blått vatten, kritvit strand och ett vattenliv som fullständigt svärmar av allt från fiskar till sjöormar till Sköldpaddor. Efter två nätter i Kuta på Bali, där Vickis födelsedag firades med mycket god mat tack vare födelsedagsinsättningar på kontot, begav vi oss mot detta omtalade backpackermecka och märkte snart att vi inte skulle bli besvikna.

Gili-öarna består av tre öar, där Trawangan är den mest populära (främst bland unga) och den med mest "action" även om det var länge sen vi hade det så lugnt och skönt som vi hade det där. Gili Meno ligger i mitten (de tre öarna ligger på rad) och kallas även för Gili Mellow, den är lite mitt emellan på alla vis liksom. Gili Air är den lugnaste ön enligt vår reseguide men såg fantastiskt vacker ut när vi åkte förbi med båt. Öarna ligger strax ovanför Lombok, till höger om Bali om man tittar på kartan.

Man märker snabbt att polis är något som inte finns på öarna, för här handlas det vilt och ohemligt med diverse rusningsmedel och du har tur om du på kvällen kan gå mer än 300 meter utan att minst två gånger bli erbjuden weed eller mushrooms. Och det verkar vara ganska vedertaget att det är vad backpackers är ute efter på denna ö, för när man svarar "absolutely not!" lyser dealer-ögonen av förvåning.

Till skillnad från droger lyser motortrafiken med sin frånvaro. På land färdas ingenting med motorkraft, utan cykel är det föredragna färdmedlet. Som taxi finns istället häst och vagn, något som vi efter ca 1 minut på ön bestämde oss för att aldrig ta, då de stackars ponnyerna tvingades trava på stenlagda vägar dagarna i ända och svettades ordentligt i värmen. Det var heller inte många som såg ut att få varken tillräckligt med mat eller vatten och vår försök till uppmaningar att låta hästarna dricka med möttes med handviftningar och "yeah yeah". Det är en annan syn på djurhållning i Asien - ingen tvekan om saken.

Förutom medlidandet för hästarna och de maskmagra katterna har våra fem dygn på Gili Trawangan varit fantastiska. Förutom att sova har vi ätit. Och förutom att äta har vi snorklat. Det är ungefär det vi har gjort! Första matstället vi gick till blev snabbt en favorit och vi var där minst en gång om dagen efter det. Det tog inte lång tid innan vi hälsades med "Hey Vicky, Hey John! What you want today?"

Två steg utanför stammisstället (Samba Lounge) låg stranden och tre steg till så man i vattnet. Simmade man tjugo meter ut från strandkanten hittade man det klaraste vatten vi haft hittills på vår resa och en kort simtur blev alltid lång, då man såg en sköldpadda efter en annan, sjöormar (huuusch) och fiskar av alla dess slag!

Den enda riktigt tråkiga upplevelsen var när vi märkte, alldeles för sent, att skalet till vår älskade undervattenskamera gått sönder, vilket i sin tur ledde till att kameran gick sönder då det läckte in vatten. Med en fantastisk tur i oturen kunde Johns syster köpa en ny och ge till min kära familj som möter oss på Bali IMORGON! En noggrannare läsning av försäkringsbrevet visade att vi antagligen inte får några pengar därifrån, men vi har kontaktat företaget GoPro och hoppas på hjälp därifrån.

I skrivande stund kör minibussen in i Sanur, där vi ska spendera våra första dagar med familjen!! Förhoppningsvis åker vi ut till Gili igen!